Skolverket om Ung Företagsamhet

UF-företagande som utbildning har funnits som en del av svenska gymnasieskolan i över 30 år och varje år genomför tusentals ungdomar ett UF-år.

Sverige

 

Under många år har skolan och ansvariga lärare valt att arbeta med UF-konceptet på många olika program och kurser men främst projektarbetet. I och med den nya gymnasiereformen, GY11, slopades denna kurs och idag ska alla elever genomföra ett gymnasiearbete som en del av deras utbildning.

Skolverkets syn på entreprenörskap och gymnasiearbetet
Alla större och mindre förändringar medför frågor och funderingar, att gå från projektarbete till gymnasiearbete är inget undantag. Ung Företagsamhet som organisation såg ett behov att ta reda på mer om tankarna kring vad som är vad och hur det är tänkt att funka i praktiken kring gymnasiearbetet och entreprenörskap i skolan.

Vi tog kontakt med Lotta Nygren som arbetar som undervisningsråd på gymnasieenheten på Skolverket och ställde några frågor till henne om just entreprenörskap och gymnasiearbetet.

-Varför har entreprenörskap en plats i de nya styrdokumenten?
Regeringskansliet gav 2009 ut publikationen: ”Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet”. Regeringens vilja är att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet.  Genom hela elevens utbildningstid ska eleven få möjlighet att utveckla kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs för att de ska kunna förverkliga sina ideér. I examensmålen för de nationella programmen i gymnasieskolan finns skrivningar om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande.

-Det talas mycket om skillnaden mellan entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande, kan du hjälpa oss med vad som är skillnaden?
Entreprenörskap kan handla om att utveckla nya ideér och att omsätta dessa ideér till något värdeskapande t e x som företag eller i föreningslivet. Entreprenöriella kompetenser kan vara att se möjligheter, att ta initiativ, att omsätta ideér till handling. Entreprenöriella kompetenser utvecklas i många ämnen och ökar individens möjligheter att t e x starta och driva företag.

-Vad är ett gymnasiearbete?
Ett gymnasiearbete är en uppgift på 100 poäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för programmet. Ett godkänt gymnasiearbete krävs för att eleven ska få en gymnasieexamen.

-Vilka är skillnaderna mellan gymnasiearbetet på de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen?
På de högskoleförberedande programmen visar eleven att han/hon är förberedd för högskolestudier och på yrkesprogrammen att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det innebär bl a att uppgifter och redovisningsformerna skiljer sig åt beroende på vilket program eleverna går på.  

-Vad anser Skolverket om UF-företagande?
Ett av syftena med kursen entreprenörskap är att eleven ska få möjlighet att driva ett projekt eller ett fiktivt företag. För kursen entreprenörskap och företagande finns syftet att eleverna ska få kunskaper om hur man förverkligar en affärsidé. I bägge kurserna kan det vara möjligt att arbeta med fiktiva företag eller UF-företag.

-Kan alla program använda sig av UF-företagande i gymnasiearbetet?
Målen för gymnasiearbetet ingår i examensmålen för varje program, det är dessa mål som avgör vad som är möjligt att göra som gymnasiearbete.

På yrkesprogrammen kan gymnasiearbetet genomföras i företagsliknande former, men det är alltid gymnasiearbetet som ska bedömas och inte företagandet. På de sex högskoleförberedande programmen handlar det om att eleven ska visa att han/hon är förberedd för högskolestudier, på de högskoleförberedande programmen är formuleringarna i examensmålen avgörande för vad som kan bedömas bli ett godkänt gymnasiearbete. Elever kan i ett gymnasiearbete använda sig av kunskaper de fått tidigare i utbildningen t e x genom att de drivit projekt eller företag.

-I större arbeten i skolan så som projektarbetet fick eleverna välja om de ville arbeta enskilt eller i grupp, är gymnasiearbetet ett enskilt arbete eller ett grupparbete?
Gymnasiearbetet kan göras enskilt eller i grupp men varje elevs uppgift skall tydliggöras och bedömningen sker individuellt.

-Vad innebär det ”att UF-företagande är ramen för gymnasiearbetet men inte själva gymnasiearbetet”
För att ett gymnasiearbete ska bedömas som godkänt måste målen för gymnasiearbetet uppfyllas. Om eleven på ett yrkesprogram gör sitt gymnasiearbete i företagsliknande former t e x som ett UF-företag så är det ändå mot målen för gymnasiearbete som bedömningen sker, alltså elevens kunskaper för aktuell yrkesutgång inte hur eleven arbetar med företaget.

-En del lärare anser att UF-företagande inte kan kombineras med gymnasiearbetet eftersom eleverna ”inte får lära sig nya saker” i den kursen. Vad säger Skolverket om det?
Gymnasiearbetet är ingen kurs utan eleven ska visa att han/hon kan använda de kunskaper som eleven fått i utbildningen. I gymnasiearbetet ingår alltså inget nytt kunskapsinnehåll. Givetvis innebär det ett lärande för eleven att ”knyta ihop” sin kunskap i ett gymnasiearbete.

-Avslutningsvis, inför arbetet med gymnasiearbetet – vilka är dina tre tips till lärarna.

  1. Rektors ansvar att organisera arbetet med gymnasiearbetet på skolan så förutsättningar för arbetet blir så bra som möjligt.
  2. Lärarna bör tidigt i utbildningen vara klara över vad eleven behöver lära sig i de olika kurserna under utbildningen för att utveckla de kunskaper de behöver för att genomföra ett gymnasiearbete.
  3. Om eleverna på ett yrkesprogram genomför gymnasiearbetet i ”företagsliknande former” är det särskilt viktigt att lärarna är tydliga med vad de kommer att bedöma.