Ny forskning: Flera positiva samhällseffekter med UF-företagande i skolan
Arbetsmarknaden är i ständig förändring och i takt med AI:s frammarsch blir entreprenöriella förmågor såsom sociala kompetenser, kreativitet och initiativförmåga allt viktigare.
Trots att entreprenörskap är en del av examensmålen för många gymnasieprogram, får endast en tredjedel av Sveriges gymnasieelever möjlighet att driva så kallade UF-företag, där eleverna startar, driver och avvecklar ett företag under ett läsår. Bakom utbildningsmetoden står Ung Företagsamhet, en politiskt obunden och ideell organisation som samordnar lärare, skol- och kommunledningar och det lokala näringslivet runt om i hela landet.
Nu visar en ny, treårig, forskningsstudie att UF-företagandet har flera positiva samhällseffekter. I studien, där både elever som drivit UF-företag och elever som inte gjort det, från olika gymnasieprogram, har medverkat lyfts flera tydliga resultat fram.
Med dessa resultat hoppas Ung Företagsamhet att fler skolor och huvudmän lägger in entreprenörskap som programfördjupning på ytterligare gymnasieprogram. Nu finns en stor möjlighet att göra detta i samband med att nya poängplaner tas fram för den nya ämnesbetygsreformen (Gy25) som börjar gälla 1 juli 2025.
– Entreprenöriella kompetenser är viktiga för att hantera osäkerhet, kunna navigera i en osäker verklighet och vara kreativ. Ju fler jobb som ersätts av AI kommer det bli ännu viktigare att ta till vara på de mänskliga kompetenserna och Ung Företagsamhet bidrar till detta. Många har det tufft i skolan idag och vi behöver hitta sätt att engagera våra unga, att göra dem nyfikna på lärande, utveckla sociala kompetenser och fungera i grupp, säger Kåre Moberg, forskningsledare på Fonden for Entreprenørskab, Danmark som lett forskningsstudien.
– Den nya forskningen bekräftar det vi redan ser varje dag – att UF-företagande gör skillnad både i klassrummet och på lång sikt i samhället. Genom att ge alla elever möjlighet att utveckla entreprenöriella kompetenser, oavsett bakgrund, bidrar vi till att minska ojämlikheter och stärka ungas självförtroende. Det är avgörande att vi tar vara på detta nu och vi har en unik chans att ge ännu fler unga verktygen att forma sin framtid, säger Rita De Castro, Regionchef Ung Företagsamhet Stockholm.
Tre effekter av UF-företagande enligt forskningsstudien
UF-företagande;
- Utvecklar elevers entreprenöriella kompetenser – oavsett gymnasieprogram
Oavsett om eleverna går på ett yrkes- eller högskoleförberedande program, upplever UF-elever att de har utvecklat entreprenöriella kompetenser i signifikant högre grad än elever i kontrollgruppen.
- Minskar ojämlikhet mellan könen vad gäller entreprenörskap och företagande
UF-företagande har en speciellt positiv påverkan på de kvinnliga deltagarna. UF-företagande tidigt i skolåldern kan således vara en effektiv insats för att minska könsrelaterad ojämlikhet inom entreprenörskap och företagande.
- Minskar ojämlikhet vad gäller socioekonomiska skillnader i skolan
Traditionella undervisningsmetoder gynnar typiskt elever med akademisk talang. Med sitt fokus på handlingsorienterade undervisningsmetoder, karaktärsegenskaper och sociala färdigheter ger UF-företagande elever möjlighet att använda sig av andra talanger. Studiens resultat visar att UF-företagande har en speciellt positiv påverkan på elever som kommer från icke-akademiska hem och elever med lågt självförtroende vad gäller akademiska prestationer.
Forskningsstudien har letts av Kåre Moberg, forskningsledare på Fonden for Entreprenørskab, Danmark, där både elever som drivit UF-företag och elever som inte gjort det, har medverkat. Totalt har 1 100 elever på 31 skolor runt om i landet medverkat i studien som pågått under de tre senaste läsåren (2021-2023).