Ung Företagsamhet i riksdagen: Forskning och lärare om UF-företagandets samhällseffekter
Idag, onsdag 28 november, höll vi tillsammans med Camilla Mårtensen (L), Gunilla Svantorp (S) ett frukostseminarium i riksdagen. Under seminariet presenterade Tove Jarl, vd, ny forskning om entreprenörskap i skolan och vilka positiva samhällseffekter det ger.
- Minskad ojämlikhet: UF-företagande har speciellt positiva effekter på elever från icke-akademiska hem vilket kan bidra till att minska socioekonomiska skillnader.’
- Utvecklar entreprenöriella förmågor: Med AI:s framväxt blir sociala kompetenser, kreativitet och initiativförmåga allt viktigare. UF-företagande utvecklar elevernas entreprenöriella förmågor – oavsett gymnasieprogram.
- Ökad jämlikhet mellan könen: UF-företagande har en positiv påverkan på kvinnliga deltagare kopplat till entreprenörskap och företagande.
På plats fanns även och en lärarpanel från fyra olika gymnasieprogram, där panelsamtalet leddes av Aino Pleiner, expert inom utbildningsfrågor på Ung Företagsamhet. Panelen bestod av;
- Linda Nygren (Bygg- och anläggningsprogrammet, Ellen Fries Gymnasium)
- Isak Strömberg (Barn- och fritidsprogrammet, Solna gymnasium)
- Sanjay Punj (Försäljning- och serviceprogrammet, Praktiska gymnasiet Täby)
- Caroline Borg (Samhällsvetenskapsprogrammet, Jensen Gymnasium Gamla stan)
Paneldeltagarna delade med sig av sina erfarenheter av att undervisa i entreprenörskap genom UF-företagande och svarade på frågor från riksdagsledamöterna på plats. Några medskick var att UF-företagande är för alla, stärker ungas självledarskap och låter fler elever ta plats.
- Skolan som den ser ut nu kommer förändras, där AI kanske täcker vissa kunskapsluckor i framtiden. Men något elever behöver kunna även framöver är självledarskap och att förstå hur företag fungerar, där är UF-företagande en viktig komponent i utbildningen. Vi vet att mycket kommer förändras och det kommer gå fort, då måste vi ge våra ungdomar så bra förutsättningar som det bara går och då är Ung Företagsamhet en viktig nyckel i det, sa Caroline Borg.
- När de kommer till oss tror många inte att de kan göra skillnad eller att deras ord betyder något. Men vi ser att när elever driver UF-företag, till exempel efter deras första försäljningstillfälle och de lyckas, så vågar de mer och känner sig mer som en del av samhället. De tänker annorlunda om vilka de är och vad de kan göra efter de drivit UF-företag, säger Sanjay Punj.
Ett annan viktig effekt som lyftes var hur UF-företagande stärker andra ämneskunskaper, kan höja statusen för yrkesprogram och på sikt bidra till förändring inom vissa branscher.
- UF-företagandet gör att alla bitar faller på plats, det hjälper eleverna att förstå ämnenas vikt och hur de har nytta av dem. Det finns många elever som annars har en passiv position i skolbänken men när man exempelvis säger att de ska skriva sin affärsplan så blir de mer aktiva, säger Isak Strömberg.
- Jag tror att entreprenörskap kan öka statusen för yrkesprogram. Det blir en annan grej när eleverna kan sätta en kontext till varför de ska lära sig vissa saker, säger Linda Nygren.