Entreprenörskap genom lågstadiet upptill mellanstadiet på Montessoriskolan Lindängen

På Montessoriskolan Lindängen i Ulricehamn har entreprenöriellt lärande fått en ny betydelse. Genom ett nära samarbete med UF Älvsborg har eleverna fått öva på användbara förmågor inför framtiden. Lärarna Johanna Grönesjö och Monica Jarneving berättar om hur entreprenörskapet har blivit en röd tråd på skolan.

Samarbetet började i januari 2024 med Ung Företagsamhets workshop för lärarna. Därefter började läraren Johanna Grönesjö använda läromedlet Vårt samhälle i sin undervisning. Genom läromedlet får lågstadieelever vara samhällsdetektiver och utforska samhället genom kreativitet, demokrati och entreprenörskap. 

– Eleverna med språksvårigheter fick jobba på begrepp och förankra begreppen i verkligheten. De började förstå orden på riktigt genom att öva och sätta begreppen i den kontext som läromedlet gav dem. Det gjorde underverk för eleverna med språkstörning, berättar lågstadieläraren Johanna Grönesjö.

Ung Företagsamhet rekommenderar alltid att man förankrar lärandet i det verkliga samhället, genom att låta klasserna träffa riktiga företag och aktörer.

Upptäcktsfärd i närsamhället 

– Läromedlet möjliggjorde utomhuspedagogik. Efter att ha jobbat med avsnitten så gick vi ut på en lektion och promenerade i närsamhället. Vad är det där för företag egentligen? Vilka samhällsaktörer finns nära skolan? Vi såg en polis och eleverna kunde relatera den riktiga polisen till vårt arbete kring polisyrket i läromedlet. Vi stannade upp och diskuterade polisens arbete och eleverna kunde relatera till sina egna förmågor som kommit fram genom läromedlet, säger Johanna Grönesjö.

Vid bilverkstaden diskuterade klassen vilka olika yrken och tjänster som kan finnas inne på ett sådant företag.

– Vi hade ju redan pratat om det teoretiskt i avsnitt 1, men att koppla det till den riktiga bilverkstan gjorde det autentiskt för eleverna, berättar Johanna Grönesjö och ler. Hon fortsätter:

– Sedan kom vi till järnhandeln. Just järnhandeln hade vi ju jobbat med i läromedlets sista avsnitt kring samhällets kretslopp. Många tankar kom fram hos eleverna.

Demokratiskt val på lågstadiet

Avsnitt 2 handlade om demokrati där klassen fick ta fram förslag på verksamheter som saknas i deras närsamhälle. Eleverna fick röstsedlar som de använde för att rösta på förslagen som skulle gynna medborgarna på bästa sätt.

– När vi kom till avsnittet om demokrati så ville någon fylla den tomma lokalen med en hoppborg. Vi diskuterade det i klassen och efter en demokratisk omröstning enligt lärarhandledningen så klubbade vi igenom en veterinärklinik i stället för hoppborgen, säger Johanna Grönesjö uppmuntrande. Hon fortsätter:

– Tillsammans fattade eleverna ett klokt beslut efter en noggrann analys kring vad som behövs och önskas här i Ulricehamn.

Johanna Grönesjö har använt Ung Företagsamhet som resurs under arbetets gång, genom att använda både hemsidan, läromedlet och stödet från teamet på UF Älvsborg.

– Det var bra att planschen för det här momentet både fanns fysiskt i läromedelsboxen och digitalt på ungforetagsamhet.se. Det känns som att Ung Företagsamhet bidrar till att vi formar grundskoleeleverna till att bli medborgare som kan föra sin talan. Eleverna får utveckla sitt demokratiska ansvar genom läromedlet. Vi vill ju ha engagerade vuxna och då måste vi ha ett frö hos barnen, vilket UF gör med dessa läromedel, förklarar Johanna Grönesjö.

Utveckling för alla

Efteråt jobbade klassen med avsnitt 4 om lön, yrken och skatt.

– Mina elever började förstå pengars värde. Det blev tydligt när de fick läromedelssedlarna i handen, och såg vad de andra skulle betala, berättar Johanna Grönesjö.

Entreprenörskap på grundskolan möjliggör att elevernas nyfikenhet och kreativitet får forma undervisningen. I praktiken innebär det att både eleverna och lärarna får utvecklas. Johanna Grönesjö sätter ord på utvecklingen i klassrummet:

– Det är spännande när det inte finns tydliga rätt eller fel i diskussionsuppgifterna. Vi pratade länge om parkeringshus – passar de i våra samhällen? Det är ju en fråga som varit på tapeten inom politiken här i Ulricehamn på riktigt. Eleverna fick visualisera och pröva sina idéer, vilket går hand i hand med Montessoripraktiken. Vad är dina idéer? De fick jämföra olika synsätt. Vi formar morgondagens vuxna på det här sättet.

Hur har det varit att samarbeta med UF Älvsborg?

– Jag är tacksam för hjälpen jag fått av UF. Allt har varit så smidigt. Jag tycker om arbetsprocessen. Man jobbar mycket med att eleverna ska förstå de demokratiska värdena. Alla har en viktig del i det hela. Jag gillar när eleverna får rösta och känna en gemenskap i det gemensamma beslutet, säger Johanna Grönesjö.

När arbetet med Vårt samhälle avslutats så var det dags för Ung Företagsamhets digitala utbud. Johanna Grönesjö loggade in på ungforetagsamhet.se och implementerade dataspelsuppgiften Det digitala samhället och programmeringsuppgiften En robot i vårt samhälle – parallellt på en och samma lektion. Hälften av klassen fick prova på företagande i dataspelsform, medan den andra halvan programmerade en robot.

– Vi tyckte att det var kul med fågelperspektivet i programmeringsaktiviteten. Var behövs övergångsställen? Det var lite småklurigt för eleverna att navigera sig runt på samhällskartan, eftersom vi inte jobbat så mycket med kartor förut.

Studiebesök i kombination med läromedel

Montessoripedagogiken strävar efter att knyta an lärandet till verkligheten. Enligt Johanna Grönesjö underlättade Ung Företagsamhet det arbetet för skolan. Hon lät UF Älvsborg planera och koordinera ett studiebesök på ICA Supermarket Tornet Ulricehamn i samband med undervisningen. Alla parter fick förbereda sig inför studiebesöket med Ung Företagsamhets läromedel Pengarnas väg i samhället. ICA-handlaren Calle Bergman fick en handledning, Johanna Grönesjö fick en lärarhandledning och alla elever fick varsitt elevhäfte.

Ett av de mest uppskattade momenten under studiebesöket var matematikuppgiften. Klassen fick räkna på vad de trodde att utvalda varor skulle kosta, som de sedan fick jämföra med verkligheten. Eleverna häpnade över att butiken sålde 250 kg bananer per dag och de fick möjlighet att räkna på verkliga priser. 

– Det var bra att vi kunde koppla på matematiken under studiebesöket med elevhäftena. Eleverna fick upp förståelse för att mat kostar. När det räknade på att ett äpple faktiskt kostar pengar, så var det en elev som sa att hon inte längre skulle slänga ett äpple efter två tuggor – nu känns det ju slösigt, berättar Johanna Grönesjö.

Studiebesöket gjorde kretsloppet i samhället tydligt och eleverna uttryckte en stark önskan att få göra fler studiebesök framöver. Det blev tydligt vid mejerihyllan när klassen fick upp ögonen för ostarna från Gäsene Mejeri. Ung Företagsamhets partneransvariga Linda Gartman tog tillfället i akt att berätta för eleverna att företaget drivs kooperativt.

– Jag hyr ut min mark till en av bönderna vars ko​mjölk blir till Gäsenes ostar, som eleverna hade framför sig i mejerihyllan. Vi hade ju jobbat med samhällets kretslopp i Vårt samhälle. Nu fick de uppleva kretsloppet med egna ögon, förklarar Johanna Grönesjö.

Systematik kring samverkan skola arbetsliv

På Montessoriskolan Lindängen är man positiv till att systematisera studiebesök med hjälp av UF Älvsborg.

– Vi går gärna på studiebesök som UF arrangerar varje termin framöver. Man skulle vilja se kommunhuset, Ulricehamns Tidning eller en fabrik, säger Johanna Grönesjö.

Johanna Grönesjö kopplade arbetet med Ung Företagsamhets läromedel till Skolverkets läroplan för samhällskunskap, svenska, matte och bild i årskurs 2–3.

– Ung Företagsamhets läromedel och aktiviteter bidrog till måluppfyllelsen, förklarar Johanna Grönesjö.

Har du tips till andra lärare som är nyfikna på studiebesök med Ung Företagsamhet?

– Om man använder Pengarnas väg i samhället vid besök i matbutiker så är det klokt att begränsa vilka varor som eleverna ska uppskatta och räkna ut priserna på. Det kan bli svårt att hinna med att hitta alla varor som eleverna skrivit upp i elevhäftena. Om man som helklass bestämmer att vi ska räkna på en handfull gemensamma matvaror så underlättar det studiebesöket, svarar Johanna Grönesjö och fortsätter:

– Av vädermässiga skäl så rekommenderar jag även att man ber UF Älvsborg att planera studiebesöket i slutet av vårterminen eller början av höstterminen, så att oväder inte försvårar logistiken.

Entreprenörskapet överensstämmer med pedagogiken

Johanna Grönesjö beskriver hur Ung Företagsamhets material stämmer väl överens med Montessoripedagogiken:

• Fokus på att förstå samhället genom verkliga möten.
• Kombination av praktiska, teoretiska och kreativa moment.
• Möjlighet att arbeta tematiskt och ämnesövergripande.

"Eleverna har älskat det"

– Jag rekommenderar även att man jobbar med det fysiska läromedlet i kombination med de digitala uppgifterna tematiskt. På så sätt kan man som lärare jobba mer integrerat. Tänk på hur gruppstärkande det här arbetssättet är. Låt eleverna samarbeta – inte självständigt i elevhäftet utan tillsammans i grupp. 

– Jag är tacksam för hjälpen jag fått av UF. Allt har varit så smidigt, och eleverna har älskat det, avslutar Johanna Grönesjö. 

En röd tråd från lågstadiet upp genom mellanstadiet

Även på mellanstadiet har entreprenöriellt lärande slagit rot och gett goda resultat på skolan, som har årskurser från förskoleklass upptill årskurs 6. Premiären av Skolhackathon i Minecraft under höstterminen 2025 blev succé på mellanstadieskolorna i region Älvsborg. En av lärarna som deltog på på Montessoriskolan Lindängen var Monica Jarneving, ny inom Montessori men med över 25 års erfarenhet från kommunal skola. När hon kom till Lindängen började hon snabbt se hur montessoripedagogik och entreprenörskap med UF kunde vävas samman på ett naturligt sätt.

Entreprenöriellt lärande öppnar världen

För Monica Jarneving blev UF:s arbete en brygga mellan skolans värdegrund och verkligheten utanför klassrummet:

– Montessori handlar om att eleverna ska våga, vilja och vara delaktiga i sin omvärld. UF och vårt arbetssätt passar verkligen hand i hand. Eleverna får idéer och driva dem sedan från tanke till handling.

När klassen gick in i det gemensamma Skolhackathon i Minecraft förändrades klassrumsklimatet direkt. Det blev enklare att arbeta ämnesövergripande, elevernas motivation ökade och de fick tid att verkligen fördjupa sig i ett ämne.

– Det väckte en lust som genomsyrade allt. De blev mer sammansvetsade, mer kreativa och enormt engagerade, fortsätter hon.

Läromedlet Vårt samhälle – en startpunkt som växte

Arbetet började med UF:s läromedel Vårt samhälle. Monica Jarnevings klass 4 på mellanstadiet var till en början skeptiska till upprepningen från lågstadiet. Men när innehållet kombinerades med praktiskt skapande i Minecraft Education hände något:

– När de såg kopplingen till att bygga sitt eget samhälle i Minecraft Education, då tändes gnistan. Efter det höll engagemanget i sig hela vägen, säger Monica Jarneving.

Hon hade gärna hade bjudit in fler yrkespersoner från Ulricehamn som till exempel arkitekter, politiker eller andra samhällsbärare. Det är något hon vill utveckla framöver. 

Minecraft som undervisningsmetod skapade nya roller

Skolhackathon i Minecraft blev höstterminens höjdpunkt. Eleverna byggde ett tryggt samhälle utifrån planritningar, diskuterade värdegrund och löste problem både enskilt och i grupp.

– Deras diskussioner höll så hög nivå. De kunde se samhällsfrågor i steg och hitta lösningar tillsammans, förklarar Monica Jarneving.

För Monica Jarneving var det särskilt rörande att se hur klassens sociala strukturer förändrades:

– Rollerna i klassen skiftade. Elever som annars står vid sidan tog helt nya roller och glänste. Alla deltog och hittade sin plats.

En av de tydligaste effekterna syntes hos elever med NPF-diagnoser. Där traditionell undervisning ibland kan skapa oro, stress eller fokusproblem blev Minecraft Education och legobyggandet istället en dörr in:

– De kunde fokusera längre, jobba praktiskt, se målet tydligare och känna igen sig i något de gör hemma. Deras kreativitet och glädje smittade av sig på hela gruppen.

Många av dessa elever tog ledande roller, visade expertkunskap och fick för första gången vara de som andra vände sig till:

 – Att höra ’vem kan hjälpa mig?’ och se att alla elever hjälpte varandra. Det var magiskt.

Tekniska utmaningar – och styrkan att lösa dem tillsammans

– Vi har tyvärr haft ont om datorer och haft lite krångel men vi har gott om det viktigaste - stolta elever. Barnen är så otroligt taggade så här finns inte en minut att spilla, berättade Monica Jarneving när klassen byggde i Minecraft Education.

Trots tekniska problem så fick eleverna motivation och kraft att färdigställa. Monica Jarneving förklarar: 

– Många gånger var det eleverna som hittade lösningarna. Det gjorde dem stolta och gav oss en fantastisk känsla av att verkligen arbeta tillsammans.

Vad tyckte eleverna?

–  Monica, det här är livet, utbrast en elev under arbetets gång.

En annan elev sade:

–  Åh, att det var så här mycket lego vi skulle använda hade jag aldrig trott! Nu kan vi bygga.

Monica Jarneving reflekterar över elevernas reaktioner:

– Att först se barnen kämpa med planritningarna och sedan verkligen längta efter att legot skulle komma. De hade funderat både länge och väl och så fylldes hela klassrummet av byggandet. Det kändes så kreativt och deras idéer flödade. 

– En annan reflektion från mig är att i legobygget kunde alla elever delta, oberoende av hur de ligger till inlärningsmässigt. Helt plötsligt ändrades den vanliga ordningen där alla barn vet vem som är bra på olika saker. I legot tog flera barn steg framåt och visade nya, kreativa sidor. 

”Komplett träning”

Enligt Monica Jarneving tränade eleverna på följande:

• Kreativitet och idégenerering.
• Problemlösning och uthållighet.
• Förmåga att organisera och planera.
• Samarbete, kommunikation och lyssnande.
• Att testa, inse vad som behöver förbättras och börja om.

Monica Jarneving beskriver att eleverna fick en ”komplett träning” i att omsätta idéer i handling.

Bidrog arbetet till kunskapskraven? 

– Absolut. Engagemanget gjorde att de vågade mer, prövade mer, läste mer och skrev mer. Det entreprenöriella lärandet rustar dem för framtiden, säger Monica Jarneving utan att tveka.

Hon lyfter framför allt samhällskunskapen:

–  Som SO-lärare känner jag att detta verkligen är en grundpelare. De måste vilja bry sig, annars når de aldrig förståelsen.

Varför entreprenörskap är viktigt i undervisningen?

För Monica Jarneving handlar det om två saker: elevernas motivation och hennes egen arbetsglädje.

– När eleverna vill kan jag ta dem hur långt som helst. Entreprenörskap i undervisningen främjar viljan och initiativtagandet i klassen. Jag själv trivs så bra när vi jobbar så här. Det smittar av sig.

Vad är det bästa med att vara lärare?

– Relationerna. Att få elevernas förtroende, se deras utveckling och känna hur vi gör resan tillsammans, utbrister Monica Jarneving.

Hon beskriver hur projektet skapade stolthet och gemenskap — både för eleverna och henne själv. 

Vad ser du framemot framöver?

–  Jag vill fortsätta med att arbeta ämnesövergripande och fördjupa samverkan med arbetslivet tillsammans med UF. Det här sättet att arbeta landar rätt hos oss.

Hon ser även fram emot att förbereda eleverna inför valet i Sverige till hösten. Demokrati är centralt i Ung Företagsamhets läromedel.

Ett projekt som förändrade mer än undervisningen

Skolhackathon i Minecraft och arbetet med UF blev inte bara ett projekt. Det blev ett förhållningssätt, ett sätt att närma sig världen och se att lärande hör ihop med livet utanför skolan.

Montessoriskolan Lindängen har visat hur entreprenöriellt lärande kan stärka elevernas identitet, kreativitet, framtidstro och känsla av sammanhang.

– Det här projektet har varit helt suveränt. Barnen har varit engagerade hela vägen igenom och det har gett så fina ringar på vattnet, inte minst den fantastiska gemenskapen i arbetet, säger Monica Jarneving.

Vill du se mer av minecraft-samhället?
Kika på vår digitala utställning här!