Sjungom studentens lyckliga dag?
De elever som får driva UF-företag under sin skolgång visar sig få högre lön, har färre arbetslöshetsdagar och är i större utsträckning benägna att starta eget. Men trots dessa resultat får 69 procent av gymnasieeleverna inte samma möjlighet. Alla borde få träna entreprenörskap i skolan, skriver Carola Lemne, styrelseordförande, och Cecilia Nykvist, vd i Ung Företagsamhet Sverige.
Det är nog många studenter som just nu undrar om den ljusnande framtiden verkligen är deras. De lämnar gymnasiet i en tid när varsel och permitteringar nått rekordnivåer, och konkurserna blir fler och fler. En mörknande framtid kanske känns trolig. Då är det som viktigast att tänka framåt, och rusta våra unga, och i dessa tider är entreprenörskap viktigare än någonsin. Fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag, företag som idag är hårt prövade och utsatta men som är en förutsättning för att säkra sysselsättning och välfärd på lång sikt.
Statistik visar att tre av tio i en årskull på gymnasiet i Sverige driver UF-företag inom ramen för Ung Företagsamhet. Gymnasieeleverna får starta och driva riktiga företag, med allt vad det innebär, från affärsidé och marknadsanalys till finansiering, marknadsföring, försäljning och hållbar ekonomi. De får bland annat träna på att samarbeta, problemlösa, vara uthålliga, presentera idéer och att planera framåt. Förmågor eleverna alltid kommer ha nytta av, i framtida arbetsliv.
Uppföljningar visar att de elever som driver UF-företag under sin skolgång, får högre lön, har lägre arbetslöshet, är i större utsträckning benägna att starta eget och deras företag tenderar att ha fler anställda. Erfarenheterna från ett UF-år gör med andra ord skillnad, både för individen och för samhället. Trots detta är det fortfarande många som inte ges möjlighet att öva sitt entreprenörskap i skolan.
UF-företagande är ett kraftigt underutnyttjat verktyg och likvärdigheten lyser med sin frånvaro mellan gymnasieprogrammen. Medan vissa program, som till exempel Ekonomiprogrammet, har 83 procent UF-företagare i en årskurs har andra oroväckande låg andel. På Bygg- och anläggningsprogrammet driver i genomsnitt 24 procent av eleverna UF-företag och på Naturvetenskapsprogrammet motsvarande 8 procent. Dessa elever, och många andra med dem, slutar gymnasiet utan att ha fått utveckla sina entreprenöriella förmågor, träna på att starta och driva de företag som ska bli nästa generations arbetsgivare. Totalt är det 31 procent av en årskull som får driva UF-företag i år, men det betyder att 69 procent inte får den möjligheten. Det är både oroande och onödigt när framtiden nu mer än någonsin är beroende av fortsatt företagsamhet.
I läroplanen för gymnasieskolan står det att skolan ”ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande”. Det är utmärkt, men nu är det dags för nästa steg: för att alla elever ska få likvärdig möjlighet att driva UF-företag inom ramen för sin gymnasieutbildning behöver entreprenörskapskursen bli obligatorisk på samtliga program, och samtliga skolor och kommuner behöver erbjuda företagande enligt UF-modellen på gymnasiet. Ett viktigt delmål för att nå dit är att gymnasieförordningen ändras så att entreprenörskapskursen erbjuds som en av de garanterade kurserna inom individuellt val, på samtliga landets skolor.
Det är inte bara på gymnasiet vi ser behov av förbättringar. I Skolverkets senaste revideringsförslag av grundskolans ämnesplaner stryks till exempel entreprenörskap från ämnet samhällskunskap. Vi menar att skolans uppdrag kring entreprenörskap snarare bör stärkas och att det ska inkluderas i fler ämnen.
Genom att regeringen stärker entreprenörskapets ställning i skolan och att alla kommuner och skolor erbjuder elever möjligheten till entreprenörskap, företagsamhet och UF-företagande rustar vi Sverige för framtiden. Tillsammans gör vi skillnad. Och den ljusnande framtid blir då vår!
Carola Lemne, styrelseordförande, Ung Företagsamhet Sverige
Cecilia Nykvist, vd, Ung Företagsamhet Sverige