Årets UF-skola - Westerlundska gymnasiet

”Skolan har drivit UF-företag sedan 80-talet och har ett tydligt fokus på UF-företagande med en egen UF-rektor. En organisatorisk hållbarhet, där nu hälften av eleverna bedriver UF-företag. Skolan samarbetar över programgränser, uppmuntrar och marknadsför elevernas arbete och har ett nära samarbete med näringslivet. Skolan jobbar även med internationalisering, integration och NPF anpassning för elever med diagnoser.”

Så löd motiveringen när Margareta Widén Berggren från Sparbanksstiftelsen Upland utsåg vinnare i kategorin Årets UF-skola Uppsala län 2020.

Hej Evamari, UF-rektor på Westerlundska gymnasiet.
Grattis till vinsten i kategorin Årets UF-skola, hur känns det?

Vi känner oss hedrade och stolta!

Ni har vunnit priset Årets UF-skola 2014, 2016, 2019 och nu 2020, vad gör att ni tar hem priset så många gånger?

Jag tror att vår vision ”Att alla på skolan ska med och få möjlighet att utveckla sitt allra bästa UF-jag” är viktig.
Samarbetet mellan skolledning och lärare där vi tillsammans sätter upp nya konkreta mål för att nå visionen och utveckla samarbetet med näringslivet är värdefullt. Ett kontinuerligt lärande, reflektion över föregående års erfarenheter och viljan att våga testa nya saker är en viktig del i framgången. Det starka stödet vi har från både kommunen, näringslivet och personalen på skolan är också en framgångsfaktor för att våra aktiviteter och idéer ska kunna genomföras. UF-företagandet är lika viktig hos oss som andra ämnen!

Du är UF-rektor på Westerlundska gymnasiet. Vill du berätta lite mer om de uppdraget?

På skolan är vi rektorer både ansvariga för olika program och olika ämnen, till exempel matematik och svenska. Entreprenörskap är ett viktigt ämne på Westerlundska gymnasiet, därför beslutade vi att en av oss programrektorer ansvarar för utvecklingen av ämnet entreprenörskap och Ung företagsamhet.

I min roll träffar jag kontinuerligt lärarna i ämneslaget som också har fått en egen budget och egna schemalagda mötestider. En viktig roll för mig är att stötta lärarna så att de får förutsättningar att genomföra kursen på ett bra sätt och se till att fler elever får möjlighet att bedriva UF. Det är självklart för mig att aktivt delta och engagera mig i både utvecklingen av UF på skolan, årliga UF-aktiviteter och samarbetet med näringslivet.

Apropå näringslivet, ni jobbar aktivt med det, hur har skolan fått till ett så bra samarbete med näringslivet?

Enköping är en småföretagarkommun så det finns en stor förståelse för vad erfarenheten av att driva UF-företag betyder för våra ungdomar. Vi har ett gott samarbete med såväl kommunens näringslivschef som våra samarbetspartners, vi samarbetar kring strategiskt arbete med UF-utvecklingen i skolan och planeringen av årets aktiviteter. Några exempel är rådgivarkvällen, julmarknader, föreläsningar och idékampen för våra ungdomar på introduktionsprogrammet. Att våra elever själva får berätta om sitt UF-företag i olika sammanhang till exempel på företagarfrukosten ”God morgon Enköping” hjälper till att öka förståelsen för vårt arbete med Ung företagsamhet. Vi får fler företag att engagera sig!

Som du nämnde tidigare jobbar ni för att vara en skola där UF är för alla. Hur går era tankar kring det och hur jobbar ni?

Vi har en skola med 1300 elever, 12 olika nationella program, gymnasiesärskola och introduktionsprogram. Vi är också geografiskt utspridda i Enköping. Alla elever och program har sina ämnesplaner och förutsättningar för att bedriva UF. Vi lyssnar in förutsättningarna för att eleverna på de olika programmen ska kunna genomföra UF. Det är viktigt att engagera lärare på respektive program som brinner lite extra för detta och anpassa upplägget av UF-året utifrån behoven.

Stora steg har också tagits för att få pedagogiskt fokus på NPF (neuropsykiatriska funktionshinder, tex ADHD och Autism) för att anpassa UF-företagande för dessa elever. Detta innebär att allt fler elever lyckas med UF-året och får en större möjlighet till att lyckas skapa sig en framtid. Lärarlaget arbetar mycket med tydliggörande pedagogik, tydliga planeringar, ordlistor och mallar samt tydliga bedömningskriterier för eleverna. Vi examinerar våra UF-elever på olika sätt utifrån deras förutsättningar, där vi t ex tar hjälp av företagarna i Enköping för att anordna både stora och små säljtillfällen, för de elever som behöver det lilla tillfället för att få växa eller det stora för att utmanas.

UF-företag över gränserna - programgränser, klassgränser men även utanför Sveriges gränser. Hur gör ni för att få ihop det?

Vi lägger schemat för UF nästan först på skolan, då får alla elever oavsett program gemensam UF-tid på schemat. I olika workshops i början av kursen får elever möjlighet att hitta gemensamma företag över programgränserna. För att underlätta kommunikation, övergripande planering och bygga på sammanhållningen använder vi Microsoft Teams som kommunikationsverktyg. Alla elever som driver UF-företag har tillgång till ett eget företags-TEAM, dvs ett digital rum där de kan dela information kopplat till företagandet. Deras UF-lärare ingår i samma Team och får därmed tillgång till samma information och material. Det skapar sammanhållningen, bygger en gemenskap över programmen och underlättar kommunikationen utanför UF-tiden i skolan.

Skolans goda rykte när det gäller UF har gjort att vi i år har inlett ett internationellt samarbete och elevutbyte med en gymnasieskola i Österrike. Redan under våren togs de första kontakterna då eleverna diskuterade produktutveckling och UF via Skype. I höstas besökte tio UF-företag från Westerlundska de österrikiska UF-eleverna på skolan i Hollabrunn. Ett konkret exempel på vad som gjordes i Österrike är att eleverna gjorde en del av sin marknadsundersökning i Wien för att analysera om de hade en internationell marknad för sitt företag. Syftet med utbytet är att fördjupa elevernas kunskaper i produktutveckling och affärskulturer inom EU.

Ni har nio lärare som jobbar med UF på skolan, vad är fördelen med många UF-lärare på skolan?

Skolans många UF-lärare bidrar till en bredd av kompetenser inom företagsekonomi, sälj, bokföring, ledarskap, affärsjuridik, marknadsföring, reklamfilm och varumärke. Eftersom vi har gemensam UF-tid för alla elever på skolan kan alla elever ta del av all kompetens. För oss är det också viktigt med en bred förankring och förståelse för hur vi driver UF på hela skolan eftersom all personal på olika sätt bidrar för att det ska vara möjligt.

Vilka är era tre bästa tips till andra skolor som vill utveckla sitt UF-arbete?

• Engagerad skolledning som stöttar, inspirerar och ger förutsättningar och förståelse för UF på skolan för alla.
• Gemensam UF-tid på schemat för alla elever och gemensamt ämneslag och planeringstid för alla UF-lärare.
• Ett nära samarbete med kommunen och näringslivet skapar en stolthet lokalt då man blir delaktig i elevernas resa. Eleverna får handfasta tips och möjlighet att träffa näringslivet i olika naturliga sammanhang.