"Eleverna får feeling"

Över ett år har gått sedan Bodaskolan i Borås genomförde grundskoleutmaningar i årskurs 8 och 9 under höstterminen 2024. UF Älvsborg möter teknikläraren Isabella Hartig för att följa upp elevernas utveckling. 

En sval höstdag i oktober parkerar grundskoleansvariga Matilda på Bodaskolans parkering. Några högstadiekillar välkomnar henne med sneda leenden och bus i blicken. De undrar nyfiket vad Matilda ska göra den här gången. Efter ett klargörande om att det gäller ett uppföljningsmöte med teknikläraren, så släpper pojkarna artigt in Matilda genom skolans låsta entré.

Teknikläraren Isabella Hartig visar glatt vägen intill ett rymligt lärarrum, som används för andrum mellan lektionerna och administrativ planering. Korridoren utanför är fridfull, då alla andra är på lektion. Längst upp i lärarrummets hylla, över skolkataloger och böcker, syns praktfulla prototyper som elever skapat. 

– Jag kunde inte låta bli att spara de här mästerverken, berättar Isabella Hartig stolt medan hon vant klättrar upp på den något skrangliga stolen för att plocka ned prototyperna. Hon fortsätter:

– De här skapade eleverna efter grundskoleutmaningarna. Vi har hållit elevernas entreprenöranda vid liv och fortsatt med kreativa projektarbeten i teknikämnet, berättar hon.

Över ett år har passerat sedan grundskoleutmaningarna, där åttorna fick i uppdrag att utveckla nya betongprodukter av byggföretaget Betonggrunden V. Götaland AB, och niorna att uppfinna robotskydd av skyddsutrustningsföretaget TST Sweden AB.

Hur påverkades eleverna av grundskoleutmaningarna på sikt?

– När du besökte oss under arbetets gång så fick ju eleverna pitcha framför dig. En av åttorna blev helt ställd av att höra din positiva feedback om hans retoriska förmåga. Han växte verkligen som person under grundskoleutmaningen. Sedan dess har den här eleven visat framfötterna och berättat att han faktiskt vill satsa på att komma in på gymnasiet. Han var en av dem som för första gången fick ett godkänt betyg i teknikämnet under grundskoleutmaningen. Det blev vändpunkten för honom, berättar Isabella Hartig.

Hur då?

– Jag tror att han insåg att han faktiskt har en chans att bryta den negativa spiralen. Idag går han i årskurs 9. Nyligen frågade han mig om jag kunde låsa upp matematiksalen åt honom. Han förklarade att han hade glömt sin mattebok därinne och att han ville ta med den hem för att plugga matte i två timmar efter skolan. Han sa att han ska försöka få upp betygen i de andra ämnena också, precis som han lyckades göra i teknikämnet. Jag gapade av förvåning. Vilken revansch, säger Isabella Hartig. 

Vad var det som gjorde eleverna motiverade och engagerade under grundskoleutmaningarna?

– Till en början fanns den vanliga skepticismen bland eleverna. Varför ska vi göra det här? Vad är poängen? Varför bry sig? Men, när det gick upp för dem att riktiga företag efterfrågade deras idéer på riktigt så hände något. Många av eleverna, som i vanliga fall inte ser någon vits med att ens försöka eller överhuvudtaget ens delta på lektionerna, vaknade plötsligt upp inlärningsmässigt. Företagens inblandning i projektet tände elevernas låga, säger Isabella Hartig.

– Tänk om idéerna skulle förverkligas av företagen, sa eleverna ofta. Kommer jag bli känd då? Kommer jag att tjäna pengar om företaget börjar sälja min produkt? Kommer kunder från världens alla håll att se vad vi har hittat på? säger Isabella Hartig och berättar att eleverna var ovanligt frågvisa under det här arbetet.

Hur är det att samverka med näringslivet genom Ung Företagsamhet?

– Att företagen både är avsändare och mottagare under projektet får ungdomarna att lysa upp. De blir målmedvetna, känner ansvar, njuter av lärolust, skaparglädje och teamkänsla. Tillsammans med UF förklarar jag och mina lärarkollegor att vinningen med grundskoleutmaningen är att lära sig hur man driver sina idéer framåt, från start till mål, och att företagen genuint är jättenyfikna på vad eleverna kommer fram till, säger Isabella Hartig och tillägger:

– Dessutom tipsar jag eleverna om att nämna grundskoleutmaningen när de söker extrajobb, sommarjobb eller inför prao så att potentiella arbetsgivare får höra att de har utvecklat värdefulla förmågor genom samverkan med arbetslivet. Vissa vill till och med ha med grundskoleutmaningen på sitt framtida CV.

Flera av dina elever fick för första gången ett betyg i teknikämnet under grundskoleutmaningen. Hur gick eleverna från streck till ett godkänt betyg?

– Framför allt en kille tog gasellhopp genom betygsskalan när vi kom in i skaparfasen. Först skulle ju eleverna introduceras till uppdraget. Några fångades upp redan i introfasen, medan de skoltrötta inte riktigt nappade direkt. Sedan kom vi till idéfasen med brainstorming och ”tänkande utanför boxen”. Det var i den här kreativa fasen som det rasslade det till bland eleverna som hittills varit underkända, säger Isabella Hartig och fortsätter: 

– För att få fart på fantasin så gjorde vi research på TST Swedens hemsida och Betonggrundens hemsida. Där och då förstod klassen att det här var på riktigt. De förstod att det var riktiga företag som efterfrågade deras lösningar genom UF. Jag navigerade dem genom hemsidorna där eleverna storögt bekantade sig med robotarna, vars skydd niorna skulle designa och betongmassorna som åttorna skulle ge nytt liv åt. 

Flera elever, som annars har hög frånvaro, började komma på dina lektioner. Vad berodde det på?

– Det gick ett rykte om att något spännande försiggick på tekniklektionerna. När du kom hit från UF och inspirerade eleverna under arbetets gång så blev de fyllda av framåtanda. Sedan jobbade de vidare på helt nya höjder. Några av killarna i nian gick loss med det pedagogiska legot. De byggde helt otroliga prototyper. De visade en helt ny detaljnivå, precision, innovation och kämpaglöd. Jag blev helt tagen av att se dem. Så pass att jag vinkade in svenskaläraren och andra ämneslärare, där de här eleverna var underkända, för att samla in underlag för betygsättning, säger Isabella Hartig.

Hur var det att använda Ung Företagsamhet som resurs?

– Genom att bevaka hur eleverna plötsligt avancerat i svenska språket när de samarbetade under LEGO-bygget, för att sedan använda sig av matematiska skalor och samhällsanalyser i kombination med tekniska färdigheter så var det flera lärare som kunde betygsätta de här eleverna – för första gången. Vi lärare var häpna, men lyckliga. Tänk att den negativa spiralen började släppa. Grundskoleutmaningen blev brytpunkten från det självdestruktiva mot det självförverkligande. Det var så roligt att vara en del av elevernas personliga utveckling, säger Isabella Hartig. 

Vad tycker du om att jobba med entreprenörskap i teknikämnet?

– Många elever är rädda för att göra misstag. Som lärare hör jag dem säga ”jag kan inte”. Då svarar jag alltid att de är här för att lära. Jag förtydligar för dem att jag aldrig krävt att eleverna redan kan det som jag ska lära ut. Man får säga fel och göra fel när man gissar sig fram. Gör eleverna fel så är det för att vi tillåter det tillsammans, säger Isabella Hartig och lutar sig tillbaka i skrivbordsstolen. Hon knäpper händerna över magen med blicken uppemot hyllan med elevernas prototyper och fortsätter: 

– Blir det fel så ser vi till att det blir rätt till slut. På så sätt börjar vi våga mer – tillsammans. Vi provar och testar. Det blir fint till slut, när vi tar hjälp av varandra. Det här tankesättet förstärks i eleverna under grundskoleutmaningen. Det stärker dem att samarbetet var centralt och att de får utmana sin idérikedom. De blir modiga, självsäkrare och motiverade. 

Vad är det bra att tänka på för andra lärare som funderar på att anmäla sig till framtida grundskoleutmaningar?

– Förbered dig och gå igenom lektionsuppläggen tillsammans med Ung Företagsamhet. Ta vara på workshopen från Ung Företagsamhet, så att man inte bara läser lärarhandledningen utan förstår vad, när och hur grundskoleutmaningen bör genomföras för bästa resultat. Förbered även byggmaterial i god tid, rekommenderar Isabella Hartig.

Vad är det bästa med att vara tekniklärare på högstadiet?

– Att se hur elever blommar ut när de får utvecklas tekniskt. Många elever når sin fulla potential när de jobbar med händerna. Det är jättekul att få låsa upp elevernas fulla potential med tekniken. Jag tror att man måste få feeling för att vilja göra sitt absolut bästa, säger Isabella Hartig och fortsätter: 

– Det är många som får feeling när man jobbar med händerna. Så funkar jag också fast jag är vuxen. Jag kan relaterat till eleverna som har svårt att komma i gång när uppgiften inte känns meningsfull. Om jag inte får feeling så tar jag inte tag i att till exempel renovera min altan därhemma. Men vilken fart jag får när jag väl får feeling. Då går jag in i hyperfokus. 

– Genom att undervisa entreprenöriellt i teknikämnena så får vi i gång elever med NPF-diagnos. Deras hyperfokus blir en tillgång i det kreativa grupparbetet. Eleverna som är vana vid att känna sig misslyckade, får plötsligt känna känslan av att briljera. Det lyser om dem på mina lektioner och det är det bästa med mitt jobb, säger Isabella Hartig och tillägger:

– Eleverna får feeling under grundskoleutmaningarna, vilket höjer betygen, skolmotivationen och måluppfyllelsen markant.